Sedan 1978 producerade den epidemiologiska avdelningen vid dåvarande SBL smittskyddsnyheter.
1978
Sedan 1978 producerade den epidemiologiska avdelningen vid dåvarande SBL smittskyddsnyheter. Sedan var snöbollen i rullning och under vägen fram till dagens Smittskydd har det skett stora förändringar – och i backspegeln kan man se att en del är sig alldeles för likt.
I det första numret av Smittskydd, i november 1995, kan man nämligen läsa att antibiotikaresistens verkar ha kommit för att stanna. I numret dessförinnan, det sista med namnet Epid-Aktuellt, konstateras oroligt att klamydia för första gången på sju år inte minskar jämfört med föregående år. Det första halvåret anmäldes över 6 000 fall och tidningen avslutar artikeln om klamydiautvecklingen med en appell till läsarna att komma med uppslag till bakomliggande orsaker.
– Tidningen skulle ut en gång i månaden, det var ett tämligen stort men roligt arbete, säger Monica Nyberg, som slutade som tidningens redaktionssekreterare 2001 och i dag är pensionär och ordförande i vänföreningen SBL/SMI.
Feedback till smittskyddsläkare
Nr 6 2008 Redaktionen bestod av representanter för Smittskyddsinstitutets (SMI) samtliga avdelningar. De träffades varje månad för att bestämma innehållet. Från första början, 1978 under dåvarande SBL (Statens Bakteriologiska Laboratorium), var det bara en sida med epidemiologisk statistik som veckovis gick ut till smittskyddsläkare och miljö- och hälsovårdsnämnder. Sidantalet ökade gradvis till 12–14 sidor under namnet Epid-Aktuellt.
– Tidningen var i första hand tänkt som en feedback till smittskyddsläkarna, så att de skulle få en inblick i hela landets smittskydd, säger Monica Nyberg.
Karl Ekdahl, chef för avdelningen för hälsokommunikation vid europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC, var Smittskydds redaktör mellan 1999 och 2001.
– På den tiden var budgeten obefintlig och tidningen fick göras ovanpå allt annat arbete. Den fungerade ungefär som SMI:s nyhetsbrev EPI-Aktuellt i dag.
En vändpunkt
När Smittskydd 2001 övergick från SMI:s epidemiologiska avdelning till infosektionen blev det en mer journalistiskt produkt under den nya redaktören Jessica Elgenstierna. Då skedde också vad Karl Ekdahl kallar en vändpunkt för synen på information vid SMI. Större vikt lades nu vid myndighetens informationsansvar.
– Kommunikation och information är självklart integrerade delar av folkhälsan, men tyvärr är informationsaspekten ibland lite styvmoderligt behandlad på myndigheter. En konstig inställning, för det kvittar ju hur bra forskningsresultat man sitter på om man inte lyckas föra ut det till dem som kan ha nytta av det. På det sättet har Smittskydd haft en viktig roll, säger Karl Ekdahl.
Den nuvarande redaktörens fotnot: Epid-Aktuellt var gratis. Från och med nr 1 av Smittskydd 1995 kostade en prenumeration 300 kr/år. Dagens 320 kronor per år kan med andra ord inte sägas ha följt med prisutvecklingen.
Text: Marco Morner