Bild på det numera nedlagda slakteriet i Alvesta. Foto: Jan Filipsson
1953
En rad allvarliga händelser har inträffat i Sverige då arbetet intensifierats på Statens bakteriologiska laboratorium (SBL). Den 15 juni 1953 inträffade den så kallade Alvestaepidemin som utvecklades till Sveriges genom tiderna största salmonellautbrott.
På SBL rådde undantagstillstånd. Många i personalen sov bara ett par timmar i militärsängar som lånats in. Lottor skötte matlagningen under icke arbetstid. SBL var som en enda familj, alla fick rycka in, hallen var fylld med uppackningsbord. Epidemin ställde även stora krav på sjukvården då 4 200 personer krävde sjukhusvård. Provisoriska sjukhus upprättades för att klara vårdbehovet.
Kulmen för utbrottet nåddes 1-2 juli då omkring 220 personer insjuknade per dag. Epidemin började i Kronobergs län men cirka en vecka efter de första fallen där, började personer insjukna även i andra delar av landet. Totalt diagnostiserade 8 845 fall av den aktuella salmonellastammen under perioden 9 juni till 28 december 1953 i de drabbade områdena. Av dessa krävde cirka 4 200 sjukvård och cirka 90 personer dog.
Misstankar mot slakteriet i Alvesta
De första misstankarna riktades mot importerad jäst men när smittan spred sig till områden utanför Kronobergs län började man ana att det var annat som var orsak. Snart blev slakteriet i Alvesta misstänkt då de levererade kött till de drabbade områdena. Efter inspektion och provtagning verifierades misstankarna. Alvestaslakteriet var källa till smittan. Den 4 juli beslöt Medicinal- och Veterinärstyrelserna att länsstyrelsen i Kronobergs län omedelbart skulle förbjuda all slakt som var avsedd för mat i Kronobergs län. Samtidigt uppmanades samtliga länsstyrelser i landet att i samarbete med hälsovårdsnämnderna oskadliggöra alla färskvaror från Alvestaslakteriet.
Utredningen som gjordes på Alvestaslakteriet efteråt visade att ett flertal orsaker spelat in för smittans framväxt. Huvudorsaken var att ett fåtal smittade djur kommit till slakteriet. Detta förstärktes dock sannolikt av en pågående arbetskonflikt, otillräckliga kylrum på slakteriet, otillräcklig kylning vid frakt och en allmän värmebölja. Av de slaktade djuren som efteråt undersöktes var cirka 15 procent smittade med salmonella. Under vissa dagars produktion kunde dock de smittade djuren uppgå till 50 procent.
Trots alla hemskheter ledde Alvestaepidemin fram till några positiva saker. Intensivt arbete påbörjades för att begränsa förekomsten av salmonella i svenska matvaror. Salmonella infördes i epizootilagen och slakterihygieniska normer skapades. Vid SBL inrättades 1955 en särskild epidemiologisk avdelning med en statsepidemiolog som chef.
Källa: EPI-aktuellt nr 23, år 2003. Wikipedia.