Statsmedicinska anstalten startade sin verksamhet 1909 på Regeringsgatan 18.

1909

Embryot till dagens Smittskyddsinstitut var Stockholms stads hälsovårdsnämnd, som 1884 startade framställning av smittkoppsvaccin. Viktiga upptäckter under senare delen av 1800-talet gjorde att man kunde satsa på infektionsbekämpning av smittkoppor och difteri genom framställning av antisera på häst.

Kungl. Majt. hade 1897 gett uppdrag åt en kommitté att "utreda, huruvida det kunde anses behöfligt eller lämpligt, att i Sverige inrättades en statsanstalt dels för diagnostiskt bakteriologiska samt medicinskt statistiska äfvensom rättskemiska undersökningar, dels ock för tillverkning af terapevtiskt bakteriologiska medel och vacciner".

I landet fanns laboratorier framförallt för undervisning i bakteriologi vid samt "karolinska mediko-kirurgiska institutet, universiteten i Lund och Uppsala samt vid veterinärinstitutet och farmaceutiska institutet i Stockholm. Dessa var icke afsedda att gå myndigheter tillhanda med dithörande undersökningar... Vidare erinrar kommittén, att beredning af anti-difteriserum sedan 1895 verkställts vid enskild anstalt... Animalt vaccin mot smittkoppor bereddes endast vid Stockholms stads ympanstalt... upprättad 1884 av stadens hälsovårdsnämnd... varifrån staten inköpte animalt vaccin för att tillhandahållas vederbörande vaccinatörer". Det kan nämnas att ”tillräckliga medel saknats för inrättande af en statsanstalt för beredande af sådan vaccin" och 2800 kronor hade därför "använts för att från den redan befintliga kalfympningsanstalten inköpa animalt vaccin för att tillhandahållas vederbörande vaccinatörer" (utanför Stockholms stad). Tuberkulin, som användes för kontroll av kreatur bereddes av veterinärinstitutet och utdelades till landets veterinärer”.

Kommittén anför i sitt betänkande från november 1899 att "nya kraf nu för tiden ställdes på varje kulturstat, som ville tillgodogöra sig frukterna af det inom hela den civiliserade världen pågående medicinska forskningsarbetet... Jämförde man de storartade uppoffringar, som i andra länder gjorts för att följa den nutida utvecklingen inom läkarvetenskapen, med de resurser, som i detta afseende stode oss till buds, nödgades man dock erkänna, att åtskilligt bruste, för att man skulle kunna sägas hafva fullgjort sin fulla skyldighet".

Man föreslår därför inrättandet av en Statsmedicinsk anstalt bestående av "tre laboratorier med sins emellan skilda arbetslokaler, nämligen:

• A) ett laboratorium för bakteriologiska arbeten;
• B) ett laboratorium för kemiska och fysikaliska undersökningar hörande till hygienens och farmaciens områden; samt
• C) ett laboratorium för rättsmedicinska undersökningar.

Laboratoriet för bakteriologiska arbeten skulle:

1. utföra bakteriologisk sjukdomsdiagnos, då sådan erfordrades i och för ämbetsåtgärder af medicinalstyrelsen vid hotande eller redan utbruten epidemi eller epizoti eller af annat skäl af styrelsen äskades;
2. på uppdrag af medicinalstyrelsen verkställa andra bakteriologiska undersökningar;
3. bereda bakteriologiska medel, som användes i diagnostiskt eller terpevtiskt syfte...
4. bereda animal koppvaccin, äfvensom andra kända och praktiskt användbara vacciner (vid denna tid tuberkulin och anti-difteriserum);
5. utföra själfständiga vetenskapliga bakteriologiska arbeten; samt
6. utarbeta förslag till förbättringar inom området för laboratoriets verksamhet.

Kommittén anser, att hela anstalten skulle stå under överinseende af medicinalstyrelsen och att varje laboratorium skulle ledas av en föreståndare med kvalifikationer närmast jämförliga med en universitetsprofessor. Vederbörande skulle utnämnas av Kungl. Majt. för det bakteriologiska laboratoriet föreslås inrättandet av totalt sju tjänster inklusive föreståndare och tre assistentläkare. Lokalbehovet ansågs vara 8 rum samt ett rum och kök för vaktmästaren. Vidare behövdes stallar för 10 hästar och fem kalvar samt bostäder för två stalldrängar.

Kommitténs förslag blev föremål för en genomgripande remissbehandling av universitet, andra utbildningsinstitut och berörda myndigheter, men 1907 hemställde chefen för civildepartementet i huvudsak enligt kommitténs ursprungliga förslag att "Kungl. Majt. måtte föreslå Riksdagen medgifva, att med ingången af år 1909 inrättas en statsmedicinsk anstalt", vilket Riksdagen gjorde.